För första gången har ett barn fötts på Akademiska sjukhuset efter IVF-behandling med ett
donerat ägg som varit nedfryst. Den nya tekniken gör det möjligt för fler ofrivilligt barnlösa att bli föräldrar. En annan grupp som kan dra nytta av utvecklingen är kvinnor med olika
cancersjukdomar som riskerar att bli sterila av cytostatikabehandling.
För att frysförvaring av ägg ska bli framgångsrik krävs en ultrasnabb frysförvaring, så kallad vitrifiering. Metoden infördes på reproduktionscentrum vid Akademiska 2009 och har sedan dess utvecklats och blivit säkrare. Målsättningen har varit att bygga upp en äggbank som komplement till donation av färska ägg. Den teknik som användes innan innebar en mer långsam nedfrysning. Nu fryses äggen ned snabbt och läggs direkt i flytande kväve.
– Förbättrad teknik för nedfrysning och förvaring av donerade ägg, i kombination med embryoskop för övervakning av provrörsbefruktade ägg, har lett till att fler kvinnor blivit gravida och att överlevnaden ökat. Hittills har ett tjugotal kvinnor genomgått IVF-behandling med donerade ägg som varit
frysförvarade. Tre kvinnor har blivit gravida, ett barn har fötts och en kvinna är fortfarande gravid. Dessutom har mellan 20 och 30 kvinnor fått möjlighet att frysa ned ägg i fertilitetsbevarande syfte
inför cytostatikabehandling av cancer, säger embryologen Fatma Gülen Yaldir, som utvecklat nedfrysningstekniken.
– Att inte enbart behöva förlita oss på färska ägg borgar för att fler patienter kan få hjälp snabbare. I dag är väntetiden till IVF-behandling med donerade ägg cirka ett år. Med en egen äggbank har vi så att säga fler ägg redo och behöver inte samma logistik som vid behandling med
färska donerade ägg. Vi kan ta ut och tina ägg precis när det passar mottagarens cykel, säger Johannes Gudmundsson, överläkare på reproduktionscentrum.
Målgruppen för IVF-behandling med donerade, nedfrusna obefruktade ägg är framförallt kvinnor som är ofrivilligt barnlösa på grund av nedsatt äggstocksfunktion. En annan patientgrupp är kvinnor i fertil ålder, som fått en cancerdiagnos, och riskerar att förlora sin äggstocksfunktion efter cytostatikabehandling.
Cytostatikabehandling innebär att både cancerceller och normala blodbildande celler slås ut, med risk för att äggstockarnas funktion försämras och åldras i förtid. Kvinnor med akut leukemi får dessutom ofta benmärgstransplantation, som i nio fall av tio gör dem sterila. För denna grupp handlar det om att frysa ned egna ägg eller äggstocksvävnad för att öka kvinnans chanser att få barn längre fram. En tredje grupp är kvinnor som måste vänta på IVF-behandling på grund av otillräcklig spermaproduktion hos mannen.
Bild: Embryolog Fatma Gülen Yaldir
FAKTA: Äggdonation
* Reproduktionscentrum på Akademiska sjukhuset har cirka 20 äggdonatorer. För
att möta den ökande efterfrågan skulle antalet behöva fördubblas.
* Väntetiden för IVF-behandling med donerade ägg är i dag cirka ett år.
* Donatorn ska vara under 35 år, vid god hälsa och inte ha några ärftliga sjukdomar. Man ser helst att kvinnan fött egna, friska barn.
* Det vanligaste är att varje donator ger ägg två-tre gånger. Som mest kan man hjälpa sex familjer eller tre familjer (om syskon önskas). Ersättningen är i dagsläget 4 000 kronor per äggdonation.
* Före donation görs alltid en lämplighetsbedömning och före donation tas prover vid två tillfällen, med ett halvår emellan, för att säkerställa att man inte har Hepatit B och C, hiv och syfilis.
* Äggen får enligt lag förvaras så länge donatorn lever.
Källa: Akademiska sjukhuset Foto: Elisabeth Tysk
Inlägget Äggbank ger hopp om barn för barnlösa dök först upp på Medicinsk access.