Landstingen betalar 1,1 miljard kronor per år för hyrläkare inom primärvården. Direktupphandlingar utanför ramavtalen bidrar till att kostnaderna ökar. Men problemen är strukturella och kan inte lösas enbart genom bättre ramavtalsupphandlingar. Den slutsatsen drar Konkurrensverket i en ny rapport där landstingens upphandlingar och kostnader för hyrläkare granskats. (Bilden: Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom)
Konkurrensverket har undersökt marknaden för hyrläkare och kan redovisa att landstingen betalade 1,1 miljarder kronor för inhyrda läkare i primärvården förra året. Totalt hyrde landstingen in personal av olika kategorier för 3,4 miljarder kronor. Räknat per invånare är kostnaderna högst i Dalarna följt av Gävleborg, Jämtland och Blekinge. Lägst kostnad per innevånare har Stockholm och Skåne.
Nästan alla landsting har svårt att rekrytera allmänläkare, särskilt till vårdcentraler i glesbygd. För att upprätthålla läkarbemanningen har samtliga landsting upphandlat ramavtal med bemanningsföretag. Trots detta måste flera landsting göra direktupphandlingar när ramavtalsleverantörerna inte har några allmänläkare att förmedla.
I rapporten framhålls att problemen med direktupphandlingar utanför ramavtalen inte enkelt kan lösas enbart genom bättre upphandlingar. Det finns ett strukturellt problem med en brist på allmänläkare inom primärvården.
Konkurrensverket har i tidigare rapporter kunnat konstatera att kostnaderna för hyrläkare är en viktig förklaring till att många vårdcentraler inte klarar sig på ersättningen i vårdvalssystemen. På vårdcentraler som är ägarledda, och där ägarna själva arbetar i verksamheten, är behovet av hyrläkare betydligt mindre och därmed även problemen med underskott.
I undersökningen har vi sett att flera landsting har reagerat mot de höga kostnaderna och krävt stopp för hyrläkare i primärvården. Sådana stopp för hyrläkare verkar dock inte förbättra situationen på vårdcentralerna. Tvärt om tyder mycket på att arbetsbelastningen ökar när vikarier inte kan hyras in, vilket i sin tur lett till att fler läkare sagt upp sig.
– Ett sätt att minska behovet av hyrläkare kan vara att landstingen gör det mer attraktivt för läkare att arbeta på de vårdcentraler som idag har rekryteringsproblem, vilket kan handla om en kombination av arbetsuppgifter, arbetsmiljö och anställningsvillkor i jämförelse med alternativa arbetsplatser för läkare. Ett annat sätt kan vara att underlätta för fler ägarledda verksamheter att etablera sig, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.
I rapporten ”Hyrläkare i primärvården – en kartläggning av landstingens upphandling och kostnader” redovisas kostnaden för hyrläkare i varje landsting.
Källa: Konkurrensverket Foto: Andreas Eklund
Inlägget Hyrläkare kostar landstingen mer än en miljard dök först upp på Medicinsk access.