Ett internationellt forskarlag lett från Karolinska Institutet har undersökt hur partiskhet kan uppstå i våra hjärnor. Resultaten som publiceras i vetenskapstidskriften NeuroImage visar att olika delar av våra hjärnor aktiveras efter en obehaglig upplevelse beroende på om upplevelsen är associerad med en person från den egna gruppen eller en person med en annan etnisk grupptillhörighet.
Människor är bra på att kategorisera, att dela in människor och saker i olika grupper. Det har varit viktigt ur ett evolutionärt perspektiv för att snabbt kunna bestämma om någonting utgör en fara eller tillgång, men kan vara ett problem i dagens samhälle då det kan leda till ogrundade fördomar. Inom psykologin används termerna ingrupp och utgrupp för att skilja på gruppen man tillhör och alla andra grupper.
Tidigare studier har visat att vi tillägnar oss och visar rädsla på olika sätt beroende på om rädslan associeras med någon med samma hudfärg, gentemot någon med annorlunda hudfärg. Det som inte studerats tidigare är hur denna partiskhet uppstår i hjärnan.
– Vi förväntade oss att det skulle vara skillnader i hjärnaktivitet beroende på om den inlärda rädslan associerades med ingruppen eller utgruppen, säger Tanaz Molapour, (bilden) doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap och studiens försteförfattare. Mycket riktigt visar vår studie skillnader i hjärnaktivitet efter att försöksdeltagarna haft en obehaglig upplevelse som associerats med antingen ingruppen eller utgruppen.
I studien ingick 20 vita försökspersoner som fick se bilder på två svarta och två vita ansikten var. Samtidigt som de fick se ett av de svarta och ett av de vita ansiktena fick de även en mild elektrisk stöt, vilket representerade en obehaglig upplevelse. Därefter fick deltagarna se samma ansikten igen utan att få någon elektrisk stöt för att lära sig att ansiktena inte var farliga. Två dagar senare fick försökspersonerna delta i ett beteendeexperiment där de fick kasta bollar till bilder av svarta och vita ansikten som de inte sett förr.
Inlärningen av rädsla mättes genom fysiologiska reaktioner, reaktioner i hjärnan och beteende. Forskarna fann två specifika områden i hjärnan som hade nyckelroller i att skilja på ansikten från ingruppen och utgruppen; amygdala och anterior insula. Resultaten visade att försökspersonerna i större utsträckning hade överdrivna minnen av de obehagliga upplevelserna som associerats med ett ansikte från utgruppen. Forskarna kunde utifrån de uppmätta reaktionerna i hjärnan förutspå vilka försökspersoner som skulle uppvisa diskriminerande beteende gentemot nya personer i utgruppen. Enligt Andreas Olsson, docent och forskningsledare för studien, kan resultaten hjälpa oss att bättre förstå de mekanismer i hjärnan som orsakar att partiskhet uppstår efter att en obehaglig upplevelse associerats med en person från en annan social eller etnisk grupp än den egna, och hur detta på sikt kan leda till främlingsfientligt beteende.
Studien finansierades av Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet.
Publikation: “Neural correlates of biased social fear learning and interaction in an intergroup context”, Tanaz Molapour, Armita Golkar, Carlos David Navarrete, Jan Haaker, Andreas Olsson, NeuroImage, online 10 July 2015, doi: 10.1016/j.neuroimage.2015.07.015
Källa: Karolinska Institutet
Inlägget Hjärnaktivitet kan förklara orsaken till fördomar dök först upp på Medicinsk access.